Information

I avsnittet för information hittar du information om olika miljöåtgärder och metoder som kan minska gårdens vatten- och miljöpåverkan samt öka den biologiska mångfalden.

Logga in på tjänsten

Vår- och höstspridning och av gödsel

Tidpunkten för spridning av gödsel bör planeras väl så att man hinner utföra sådden i tid. Det vore bra om gödslingen var återhållsam, och när vegetationsperioden framskrider kan kompletteringsgödsling utföras vid behov. Vid planeringen av antalet spridningar av gödsel ska det beaktas att näringsämnen frigörs på olika sätt från olika gödselarter. Till exempel frigörs näringsämnena i flytgödsel snabbt till växterna, medan fasta gödselmedel innehåller mer näringsämnen som frigörs långsammare för växternas bruk. Särskilt när det gäller kväve är det viktigt att notera att en riklig spridning av gödsel på våren kan orsaka en riklig kväveavgivning ännu i slutet av sommaren. För att näringsämnena ska kunna användas så effektivt som möjligt lönar det sig att sprida gödseln före sådd och omedelbart nermylla den Vid gödsling av fleråriga vallar placeras stallgödseln. I fråga om nermyllning finns det visserligen en betydande risk för att åkermarken packas och att växtskicket försämras, om man rör sig på åkrarna med tunga maskiner när alven är fuktig eller till och med våt.

På våren kan gödsel börja spridas tidigast 1.4. Vid vårspridning är risken för näringsläckage den minsta. Rikligt med regn kan skölja näringsämnen, och dessutom kan jorden packas om spridningen görs på för fuktig mark. För att maximera användningen av näringsämnen bör gödseln spridas till växande växtlighet, varvid växternas näringsintag pågår. När växtligheten växer ordentligt vid spridningen använder den gödselns näringsämnen effektivt och täcker markytan och minskar avdunstningen av ammoniak. Den vårspridning av gödsel som sker på ensilagevall för med sig näringsämnen till växten något för sent.

Vid höstspridning finns det risk för läckage av näringsämnen både genom yt- och täckdikesdränering. Om marken inte har ett växttäcke, ökar risken för näringsförluster via erosion. Marken får inte vara snötäckt, vattenmättad eller tjälbunden när man sprider ut gödsel.

På hösten får gödsel spridas fram till slutet av oktober. Enligt nitratförordningen är spridning av gödsel och organiska gödselfabrikat på åker förbjuden från ingången av november till utgången av mars. I november kan gödsel spridas i undantagsfall och en anmälan om detta ska göras till den kommunala miljövårdsmyndigheten. Sista dagen för spridning av gödsel i undantagsfall är den sista november, dvs. 30.11.

Flytgödsel som sprids på ytan på hösten ska nermyllas omedelbart eller senast inom ett dygn från spridningen. I fråga om gödsel avses med nermyllning placering av flytgödsel med hjälp av placeringsaggregat eller kultivering, bearbetning med hjälp av tallriksharv eller spadrullharv eller plöjning. Sådd med direktsåmaskin betraktas inte som nermyllning av gödsel som sprids på ytan, om inte såningsmaskinen bearbetar jorden före sådden. Flyt- eller fastgödsel som sprids på vallens yta ska nermyllas från och med 16.9. När det gäller spannmål ska gödsel som sprids efter tröskning nermyllas.

Från och med ingången av september får mängden lösligt kväve i gödsel inte överstiga 35 kg/ha. Detta innebär i allmänhet att högst 20 ton/ha strögödsel får spridas, 20 ton/ha flytgödsel från nötkreatur, 15 ton/ha flytgödsel från svin, 10 ton/ha stallgödsel från fjäderfä och pälsdjur. Den exakta spridningsvolymen beräknas på grundval av resultaten av gödselanalysen.