Information

I avsnittet för information hittar du information om olika miljöåtgärder och metoder som kan minska gårdens vatten- och miljöpåverkan samt öka den biologiska mångfalden.

Logga in på tjänsten

Växttäcke vintertid

Växttäcke vintertid kan genomföras bland annat på följande sätt: Fleråriga och ettåriga vallar som bevaras över vintern, höstsådda växter, fånggröda, saneringsväxter, fleråriga trädgårdsväxter samt genom att stubben på växtbestånd som skördats under föregående växtperiod lämnas över vintern. Eftersom täckningen av växttäcket varierar mycket mellan de ovan nämnda sätten att genomföra åtgärderna, varierar också de miljökonsekvenser som kan uppnås genom de ovan nämnda åtgärderna väsentligt.

Flerårig vall minskar erosionen och kvävebelastningen från ytavrinning, men kan öka belastningen på vattendrag från löslig fosfor. Plöjning av vall efter skördeåren ökar kvävebelastningen något. Risken kan minskas om plöjningen lämnas till sent in på hösten. Stubb minskar på samma sätt som vall något erosionen, fosforbelastningen bunden till fast material och kväveläckaget. Stubbens belastning av löslig fosfor är något större än vid höstplöjning.

Effekterna av höstsådda grödor beror i hög grad på hur framgångsrik sådden är och på höstens väderleksförhållanden. Direktsådd avlägsnar inte växtlighet på samma sätt som plöjning och kan därför minska såväl erosionen som den jordbundna fosforbelastningen liksom också kvävebelastningen, men till och med klart öka belastningen av löslig fosfor. Fosforbelastningen av direktsådd minskar dock, om direktsådden periodvis ersätts med plöjning.

Gräsfånggröda, särskilt italienskt rajgräs, minskar risken för kvävebelastning, men som bottengröda till spannmål också spannmålsskördens volym och proteinhalt. Användningen av baljväxter som botten- eller fånggröda minskar inte på samma sätt spannmålsskörden eller dess proteinhalt, men inte heller kvävebelastningspotentialen. När växtbeståndet i botten- och fånggröda under vintersäsongen fryser till och smälter, frigörs det fosfor från växtmassan, vilket ökar belastningen av löslig fosfor om fosforn inte fångas upp i åkermarken. I frusen jord torde uppfångningen vara liten. De förväntade effekterna av saneringsväxter kan jämställas med botten- och fånggröda.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att växttäcket vintertid i första hand minskar erosionen och den fosforbelastning som den ger upphov till. Den största nyttan av växttäcke vintertid uppnås således på sluttande åkerskiften, som dock är relativt få i vårt land.