Information

I avsnittet för information hittar du information om olika miljöåtgärder och metoder som kan minska gårdens vatten- och miljöpåverkan samt öka den biologiska mångfalden.

Logga in på tjänsten

Rensning av avloppsdiken och laggdiken

Grundlig iståndsättning av avloppsdiken

Vid dimensioneringen av avloppsdiken ska man beakta storleken på avrinningsområdet uppströms och dräneringsdjupet som bestäms av täckdikningen. Vid dimensioneringen av dräneringsdiken ska dessutom beaktas våröversvämning till följd av att snön smälter. I samtliga fall ska grundlig reparation och underhåll av avloppsdiken genomföras så att miljövärdena bevaras och vattendragets hydrologi ändras så lite som möjligt.

När grundlig iståndsättning av avloppsdiken genomförs med iakttagande av principerna för naturenlig vattenbyggnad, kan fårornas vattenledningsförmåga tryggas och vattenkvaliteten förbättras samtidigt som den biologiska mångfalden tryggas. Naturenlig vattenbyggnad strävar efter att minimera erosionen och behovet av underhåll, vilket också ligger i markägarnas intresse bland annat för att minska kostnaderna. Naturlig grundtorrläggning lämpar sig för dikessystem där höjdskillnaderna mellan dikets botten och markytan är små och det finns gott om utrymme runt fåran för de åtgärder som ska vidtas.

Uppfångning av fasta partiklar och näringsämnen

På våtmarker, i sedimenteringsbassänger, i bottendammar och på svämplan enligt naturenlig grundtorrläggning kan det på lämpliga platser fångas upp näringsämnen och jord som redan kommit in i dikessystemet. Metoderna minskar också behovet av att iståndsätta diken.

Med en tröskel som fungerar som en låg damm kan man trygga tillräckligt med lågvatten som kan förhindra att slänten rasar och minska avrinningen av fasta ämnen. Med bottendammar kan man bland annat skapa sedimenteringsbassänger eller göra flödesplatser för laxartade fiskar som stiger upp till sina lekplatser. Kedjor av bottendammar fångar upp fasta partiklar i avrinningsvatten och kan vara kostnadseffektiva i små avrinningsområden. Sådana är till exempel grävnings- och rensningsavbrott, det vill säga att på lutande ställen lämna kvar ogrävda dikesstycken eller ett växtlighetsområde eller en särskild rördammsmetod.

Med svämplan kan man förhindra att vatten stiger upp på åkrarna. Samtidigt kan man samla in fasta ämnen som rinner ut från åkrarna och på så sätt minska att näringsämnen som binds till fasta ämnen hamnar i vattendragen. Utöver skyddet mot översvämningar är målet också att förbättra vattenkvaliteten i bäckar och i vattendrag som ligger nedströms.

Om detta genomförs på rätt sätt förbättras levnadsförhållandena för samtliga levande organismer, såsom fiskar och kräftor, i diket och dess omgivning. Samtidigt blir också landskapsbilden och möjligheterna till rekreation mångsidigare.

Iståndsättning av laggdiken

Vid planeringen av iståndsättningen lönar det sig att noggrant överväga det behövliga grävdjupet i laggdiken skiftesvis. Om skiftet är beläget på en låglänt plats och det eventuellt kommer vatten utifrån till skiftet, lönar det sig att se till att laggdikena är tillräckligt djupa och avbryter vattenflödet från utsidan till skiftet. Vid iståndsättning av diken lönar det sig för att undvika erosion att hålla sig ungefär på det tidigare dikesdjupet och rensa ut de jordmaterial som hamnat i diket. På torvmarker kan man mycket väl behöva fördjupa diken när marken sjunker.