Information

I avsnittet för information hittar du information om olika miljöåtgärder och metoder som kan minska gårdens vatten- och miljöpåverkan samt öka den biologiska mångfalden.

Logga in på tjänsten

Långvarig träda

Långvarig träda, det vill säga jordbruksmark som tagits ur bruk

I synnerhet i effektivt odlade områden är det till nytta för balansen i naturen att det också finns halvöppna områden och ängsområden som vårdas. Efter inledande röjning ska ett sådant område antingen betas eller slås och slåtterresterna samlas upp. Jordbruksmark som har tagits ur bruk, det vill säga långvarig träda, kontrolleras inte just av jordbrukarna själva. Om det finns ett sådant område i odlingslandskapet är det bra att de omfattas av vård. Om det gäller ett område som ligger utanför åkern och har en synbar jordbrukshistoria som hänger ihop med odling, kan man undersöka möjliga finansieringsformer för dem.

Trädesarealer enligt Statistikcentralens klassificering

E21 Jordbruksmark som inte är i bruk

Enligt Statistikcentralens Markanvändningsklassificering 2000 är Jordbruksmark som inte är i bruk (E21) mark som omfattas av långvarigt trädesavtal eller sådan mark som tidigare varit i jordbruksanvändning och vars användning för jordbruksproduktion upphört helt utan att området tagits i annat bruk.

Områden i långvarig träda är marker som omfattas av trädessystem och som varit eller kommer att vara utanför växtföljdsplanen i minst fem år. Användningen av området för jordbruksproduktion har upphört tills vidare och området har inte tagits i annat bruk och det har inte blivit skog- eller slybevuxet.

Till jordbruksmark som inte är i bruk räknas:

• åkrar som utgått ur växtföljdsplanen för gott och som inte hör till trädessystemet, som inte har beskogats, som inte har blivit skog- eller slybevuxna på naturlig väg och som inte tagits i annat bruk
• naturängar och -betesmarker samt beteshagar som tagits ur bruk för gott som betesmark eller annan jordbruksmark och som inte beskogats, som inte blivit skog- eller slybevuxna på naturlig väg och som inte tagits i annat bruk områden som
• t.ex. på grund av att de är våta har lämnats utanför odlingsverksamheten för gott.

Åker, naturäng, -betesmark och beteshage som lämnats utanför växtföljdsplanen för gott förs till en annan markanvändningsklass (än E21.) om:

• området är bebyggt eller har tagits i annat bruk
• området har planterats eller såtts för skog eller har blivit skogbevuxet
• området har blivit slybevuxet

Att marken blir skogbevuxen avser att utvecklingsduglig plantskog uppstår på naturlig väg på området. Att marken blir slybevuxen avser att det uppstår lövträdsbestånd som är av ringa värde och inte är utvecklingsdugligt och som förhindrar att utvecklingsduglig skog uppstår på naturlig väg eller genom odling utan röjningsåtgärder.

Till klassen hör inte: Sly- eller skogbevuxna före detta åkrar (de hör till klassen F. Skogsbruksmarker).

Huvudklasser – Markanvändningsklassificering 2000

E Jordbruksmarker

• E1 Jordbruksmark som är i bruk
• E11 Åkrar
• E12 Flerårliga vallar och ängar
• E13 Trädgårdsodlingar
• E2 Övrig jordbruksmark
• E21 Jordbruksmark som inte är i bruk
• E22 Bebyggd jordbruksmark

Markanvändningsklassificering 2000

Från huvudklasser till noggrannare nivåer:

• A Bostads- och fritidsområden
• B Områden för affärsverksamhet, förvaltning och industri
• C Områden för stödfunktioner
• D Täktområden
• E Jordbruksmarker
• F Skogsbruksmarker
• G Övriga marker
• H Vattenområden
• I Områden för specialanvändning

Källor: Markanvändningsklassificering: Jordbruksmark som inte är i bruk (stat.fi)