Information

I avsnittet för information hittar du information om olika miljöåtgärder och metoder som kan minska gårdens vatten- och miljöpåverkan samt öka den biologiska mångfalden.

Logga in på tjänsten

Spridning av gips

Gips är kalciumsulfat med två kristallvatten bundna till sig (CaSO₄∙2H₂O). Gips är ett gammalt jordförbättringsmedel, som förbättrar markens struktur. Med användning av gips blir åkermarken mer lucker, växternas rötter kan tränga djupare ner i jorden och risken för erosion minskar. Även vatten tränger djupare ner i marken, vilket minskar ytavrinning, näringsämnesutlakning och erosion. Enligt forskningsresultat minskar urlakningen av markparticklar och partikulär fosfor med upp till 50 procent. Effekten av att sprida gips varar i ungefär fem år.

Se även videon om hur gipset fungerar:

Gipsbehandling rekommenderas ur vattenvårdsynpunkt särskilt för erosion känsliga lerjordar. Vattenvårdsnyttan är störst om skiftets fosforhalt är hög eller om det sprids organiska eller konstgödselmedel kontinuerligt på åkern. Gips fungerar också som kalcium- och svavelgödslingsmedel. Gipsen påverkar inte markens pH-värde. Gips sprids 4 ton/ha. Gipsen medför till marken svavel (ca  620kg/ha), kalcium (ca 780 kg/ha) och fosfor (ca 7 kg/ha).

Odlaren ska skiftesvis bedöma om gipset är lämpligt enligt följande:

• Gipsbehandling rekommenderas ur vattenvårds synvinkel speciellt på erosions känsliga lerjordar.
• Vattenskyddsfördelen är störst om skiftets fosfortal är högt eller om man sprider regelbundet organiska gödselmedel eller konstgödsel.
• Finns det kalium- eller magnesiumbrist på åkerskiftet enligt markkarteringsanalysen (tolkningen ”dålig” eller ”rätt dålig” enligt markkarteringsanalysen)? Om ja, rekommenderas det att höja Mg- eller K-halten i åkern med hjälp av gödsling eller med kalk som innehåller Mg före gipsbehandlingen. Det kalcium som gipset innehåller kan tränga undan kalium eller magnesium från jordpartiklarnas yta, och då kan kalium och magnesium urlakas lättare. Effekten torde emellertid vara liten, eftersom man i finländska undersökningar inte har observerat att gipsbehandling skulle ha en betydande inverkan på kalium- eller magnesiumhalterna i jorden eller växterna. I praktiken är en för låg Mg inget problem på lerjordar. Det finns naturligt mycket Mg i lerjordarna i Finland.
• Det medföljande svavlet som gipsen innehåller kan förbättra växternas kväveanvändning. det är rekommenderat att följa tillväxtutvecklingen och vid behov påskynda tiden för tillägg av kväve.
• Skiftets pH bör vara minst 5,5.
• Finns det en dricksvattenbrunn på skiftet? Om det så är bör man lämna ett 30 – 100m område o spritt kring brunnen.
• Gips har inte spridits på åkern tidigare med statligt stöd eller det har gått minst fem år sedan föregående behandling.
• Det finns för närvarande ingen naturlig gips tillgänglig som är lämplig för ekologisk produktion för gipsspridning. Gips från industriell produktion får inte användas på ekologiskt odlade fält.

Även odlingsmetoden på åkerskiftet kan påverka planeringen av gipsspridningen. Det lönar sig att planera gipsspridningen i växtföljden så att åkern efter spridningen vid behov kan lätt bearbetas. Direktsådd rekommenderas först våren efter gipsbehandlingen, eftersom den tillfälliga höjningen av svavelhalten i ytskiktet kan inverka på bladen på vissa spannmål. Om gipset sprids ut på hösten och åkern åtminstone lätt bearbetas, är sedvanlig sådd möjlig under samma höst. För fleråriga växter kan gipset endast spridas i samband med att växtbeståndet förnyas.

Sulfatet i gipset kan påverka växtens selenupptagningsförmåga. Effekten gäller dock endast skörden under första växtperioden som följer efter spridningen, då sulfathalten i ytjorden är som högst. Om växterna används för att utfodra djur, rekommenderas antingen användning av selenhaltiga gödningsmedel eller att selen läggs till i fodret.