Information

I avsnittet för information hittar du information om olika miljöåtgärder och metoder som kan minska gårdens vatten- och miljöpåverkan samt öka den biologiska mångfalden.

Logga in på tjänsten

Gröngödsling

Gröngödsling upprätthåller åkerns växtskick och dess jordförbättringsnytta baserar sig på flera fysikaliska, kemiska och biologiska effekter. Den kan tillföra näringsämnen till jorden, särskilt kväve, till exempel genom biologisk kvävefixering med baljväxter. Vid gröngödsling föredras utsädesblandningar, vilket förbättrar odlingssäkerheten. Lämpliga växter är till exempel klöver, vicker, sötväppling och blålusern. I blandningen kan också ingå till exempel gräs och sädesslag. Tanken är att man vid sidan av baljväxten tar en annan växt eller växter för att samla upp kväve som binds av baljväxten och förhindra att den sköljs bort. Kväve som binds till växter frigörs senare för användning av följande växter. Frön av baljväxter kan ympas för att förbättra kvävefixeringen.

Den största mängden skördeavfall och rötter finns kvar i jorden efter en mångårig, klöverrik vall. Ettåriga grödor lämnar ungefär en fjärdedel av detta i jorden. Mångåriga gröngödslingsvallar förbättrar både matjorden och alven och förhindrar erosion. Arter med djupa rötter tillför kanaler som förbättrar vattengenomsläppligheten i marken och lyfter upp näringsämnen från alven till ytskiktet, medan arter med låga rötter luckrar upp matjorden. Under vegetationsperioden sköts det fleråriga gröngödslingsväxtbeståndet vid behov genom slåtter under högsommaren. Slåttern ökar avkastningen på växtbeståndets massa och förbättrar hanteringen av ogräs. Gödsling behövs i allmänhet inte.

Gröngödsling ökar mängden organogent material som lätt bryts ned i marken, stöder mikroorganismens funktion och ökar mångfalden på åkern. Jordmikroberna får näringsämnen från rötterna i gröngödslingen och den massa som bearbetats i jorden och omvandlar gröngödslingsmassans näring till en användbar form för den gröda som odlas. Ett frodigt gröngödslingsväxtbestånd hindrar samtidigt ogräs från att växa.

När gröngödslingsgrödan växer samtidigt som produktionsgrödan som bottengröda, kan växtligheten begränsa spridningen av både sjukdomar och skadedjur. När växtbeståndet växer på åkern kan också andra iståndsättningsåtgärder vidtas, såsom dikning och uppluckring av packningar.

Gröngödsling har många olika fördelar inom jordbruket, som uppstår genom att åkermarkens struktur förbättras och kvävefixerarnas kvävegödslingsverkningar ökar. Även om man inte får säljbar skörd under gröngödslingsåren, är den ändå alltid en investering i framtiden och i miljön; en välskött jord ger den bästa skörden. Ersättningen för skiftesspecifika åtgärder, där gröngödsling är en del, ersätter i någon mån ekonomiska förluster. Med hjälp av bottengröda kan man variera växtföljden utan att avstå från skörden. Om gröngödslingsväxterna upprepas med jämna mellanrum i växtföljden, bevaras de positiva effekterna från år till år.